Motala Musei- & Hembygdsförening

Motala Museiförening bilades 1911. Initiativtagare var handlanden Hjalmar Flodin, amatörfotograf, fågelkännare och fågelvän. Han kallade i november 1911 till sig sex kända Motalaherrar för att överlägga om en eventuell sammanslutning för tillvaratagande och vårdande av museiföremål i allmänt tillgänglig lokal. Samtliga närvarande beslöt vid detta tillfälle att bilda Motala Museiförening Som första museiföremål skänkte Hjalmar Flodin sin rikhaltiga zoologiska samling av fågelägg samt uppstoppade fåglar - mestadels sådana som förekom i Motalas fauna. Att lösa lokalfrågan stod i början i förgrunden och man lyckades innan årets slut få en tillfällig lokal genom statsfullmäktiges beslut att hyresfritt upplåta den ena av rådhusets flyglar till museum. År 1913 kunde museet visas för allmänheten för första gången.Sedan 17 juni 1984 har museet sina lokaler på Charlottenborgs slott. Motala Hembygdsförening bildades 1953.
År 1969 sammanslås Motala Museiförening och Motala Hembygdsförening till Motala Musei- & Hembygdsförening. Föreningen har idag drygt 700 medlemmar. Utöver Motala Museum i Charlottenborgs slott driver föreningen Motala Industrimuseum vid gamla Motala Verkstads område sedan 1997 samt museilägenheterna i den så kallade raden inom Motala verkstadsområde.

För att sköta föreningens angelägenheter finns styrelse samt fem kommittéer med följande intresseområden.

Kulturhistoriska kommittén och programkommittén planerar olika arrangemang, såsom hembygdsaftnar, konstutställningar med såväl lokala som rikskända konstnärer, musikunderhållningar, upplevelsevandringar på slottet samt barnteater. Kommittén ansvarar för och vårdar museets fasta utställningar och föremål. Dessa består av bl.a. Sophia Isbergs världsberömda träsniderier, en av landets största privata dockskåpssamlingar, Hjalmar Flodins fågelsamling och därutöver en våning med konst - museets egen samt inlånad från flera av landets konstmuseer. 2015 invigdes en arkeologiutställning som visar utgrävningarna vid Motala Ströms utlopp ur Vättern.

Foto- och dokumentationskommittén dokumenterar och arkiverar tidningsurklipp och foton. Kommittén är mycket intresserad av foton från hembygden och tar gärna del av sådana från allmänheten.

Industrikommittén reparerar och restaurerar och visar maskinföremål och tillverkningar från Motala verkstad samt äldre Motalaindustrier. Den dokumenterar även ritningar och fotografier från dessa industrier. Kommittén ansvarar för visningar av museet. Industrimuseets arkiv finns tillgängligt för forskare och övriga intresserade via internet www.motala-industruímuseum.com.
Den ansvarar även för ett eget museum som är beläget i en av de gamla verkstadsbyggnaderna på Motala Verkstads område. Här kan man bl.a.se Lima-traktorn (Sveriges första bandtraktor), Motala verkstads första lok Carlsund från 1862 (deposition från Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle) och strålkniven.

Torpkommittén dokumenterar gamla torp och underhåller informationsskyltar vid dessa samt genomför annonserade vandringar till de olika torpen.

Redaktionskommittén ansvarar för föreningens årsskrift Motalabygd. Skriften tillsänds samtliga föreningsmedlemmar och finns även till försäljning. Kommittén är tacksam för bidrag till årsskriftens innehåll.